KÄRLEK

6 maj 2010

Den med den stora dagen.


Nu ska det äntligen bli av att skriva om vår stora och underbara bröllopsdag! Det har ju hänt en hel del sedan jag skrev här sist. Jag har ju blivit fru, det är väl än så länge den största förändringen. Sedan har jag ju blivit större och har en liten skrutt i magen som är vaken mer och mer och rör sig mer och mer också. Mysigt!

Men om jag börjar från början med dagen då jag och Erik blev man och hustru. Eller vi kan ju börja redan veckan innan. Veckan innan var minst sagt hektisk, bland det mest hektiska jag varit med om tror jag. Just för att man vill att ALLT ska bli perfekt och man vet att man bara har en chans. Vi fick ju lite motgångar där under veckans gång och bland det jobbigaste var att vår präst skickade ett sms från Spanien och meddelade att hon hade fått diskbråck och fick inte flyga hem till Sverige så hon kunde inte viga oss. Det var fruktansvärt tråkigt för vi ville så gärna att just hon skulle viga oss. Det var en av mina bästa vänners mamma så jag hade en relation till henne, annars hade det nog faktiskt inte spelat oss så stor roll. Men nu stod vi plötsligt utan präst och vi hade bara fyra dagar på oss att fixa en ny. Hon skulle ringa och prata med kyrkan och se till att det fixades fram någon, men det var ändå rätt stressande. Min mamma lyckades fixa fram en präst under tisdagen i alla fall, så det var väldigt skönt. Sen resten av veckan gällde det bara att fixa fram alla "små-saker", som inte var så oviktiga, som att få klart vigselprogram, placeringskort, låna kaffebryggare från jobbet, hyra mickar och köpa sladdar m.m. Till slut hade vi i alla fall lyckats fixa allt och det var fredag och det var "bara" att fixa lokalen kvar. Så vi åkte ut dit ett glatt och hjälpsamt gäng och dukade och kopplade in mickar och dator och allt möjligt. Sen fick vi smörgåstårta hemma hos min mor som fyllde år då på fredagen innan. Sen åkte vi och fest-fixar-gänget iväg till lokalen en stund till och sen var det sovdags när klockan var kanske halv ett eller så.

Så var det den 10 april 2o10 och jag vaknade upp på min egen bröllopsdag. Alldeles för tidigt, har för mig att det var 6:50 och det jobbigaste av allt var att jag var tvungen att gå upp ensam för det var bara jag som var tvungen att vara hos frisören klockan 8:00. =P Men det var rätt skönt att komma iväg till frisören för väl där kunde jag inte göra mer utan bara sitta och bli fixad och äta av den goda frukten som hon hade skaffat och cider fick jag och kex och ost. Myyyys! Efter typ 4-5 timmar stod jag färdig som brud i alla fall och Erik, mamma och Torbjörn kom och hämtade mig. Så åkte vi och blev fotograferade av mammas f.d. jobbarkompis Björn Ullhagen. Det var KALLT som sjutton, för det var ju fortfarande snö ute då. Så vi frös ett bra tag, men det var det värt för vi fick helt fantastiskt fina bilder. Vi fick dom igår, så nu ska vi väl försöka framkalla lite bilder så vi har. Stackars brudnäbbarna tyckte att det var lite väl kallt så dom fick åka iväg till kyrkan i förväg och värma sig och äta frukt för att orka med eftermiddagen.
Så var vi framme vid vigseln och det var dags att bli herr och fru Almlöf. Det var magiskt att få gå in i kyrkan och alla stod upp för att titta på en där man gick fram. Minns faktiskt vigseln ganska bra fortfarande, men det jag minns tydligast är faktiskt när Maja sjöng Real Love och jag och Erik tittade på varandra och jag bara kände kärleken strömma genom min kropp på ett helt otroligt sätt som jag aldrig känt förut. Magiskt verkligen!! Vi lyckades säga ja till varandra så att "församlingen" hörde och vi blev ett. =) Sen var det mer sång med dans till och det var också helt otroligt vackert! Att tåga ut ur kyrkan var också något jag minns speciellt för det var till mitt favoritstycke ur musikalen Kristina från Duvemåla, slutet på I Gott Bevar...otroligt vackert!! Det har varit min dröm sedan gymnasiet att få ha det som utgångsmusik på mitt bröllop så det var lycka att få gå ut med min underbara man och våra underbara näbbar till den musiken från orgel!
Sedan var dags för folket att få kasta "ris" på oss. Det var dock inte ris eftersom fåglarna inte mår så bra av det hade Bea och Martin valt något annat att kasta. Vår yngsta brudnäbb Elin sa till sin mamma på söndagen: "Mamma, det var jättekul när vi var vid kyrkan och alla kastade sten på oss!" När Josefine berättade för mig att hon hade sagt så höll jag på att explodera av skratt. Det var ju självklart inte sten som dom kastade utan det var frön, men Elin tyckte väl att det såg ut som sten. Skön kommentar i alla fall. =)
Vår entré till festen var mer än häftig. Vi fick springa genom en allé som bestod av våra gäster som blåste serpentiner på oss och tutade i kalastutor. Sedan följde den mest fantastiska kvällen i mitt liv!! Helt utan tvekan så var det faktiskt den bästa kvällen jag varit med om. Jag trodde att jag hade för höga förväntningar och att det inte skulle kunna överträffa det, men det lyckades! Varenda gäst förgyllde vår fest och de som gjorde det lite speciellt var ju alla de som talade eller på annat sätt uppträdde och gjorde saker! UNDERBART!!!! Och de som gjorde allra mest och fixade ihop hela festen var ju våra bästa Beatrice och Martin! SUPERTACK för allt ni gjorde för att göra den dagen till den bästa någonsin för oss!!! Vi älskar er verkligen!!
Vi åkte till Österbybruks Herrgård för att sova sådär vid 1.00 på natten eller så. Jag lyckades tvätta av mig smink och plocka ur alla miljarder hårnålar innan jag totalslocknade efter den intensiva dagen!

Dagen efter öppnade vi alla fantastiska presenter vi fick!! Supertack för allt där också! För presentkorten vi fick har vi nu köpt en superbra filmkamera och beställt en ny soffa! Sedan var det bara att packa för vår bröllopsresa till Italien, men den får bli ett annat kapitel. =)