KÄRLEK

12 november 2010

Baby Blues...fast för sent?

Idag har jag en riktig depp-dag, och då pratar jag inte om Johnny Depp. Nej jag känner mig riktigt nere. Jag har varit förkyld hela veckan och vill bara att det ska ge sig! Idag kan jag knappt prata för att jag är så hes. Gabriel känner inte igen min röst. Jag har ingen energi, men jag är inte nödvändigtvis sovtrött utan mer att jag är just less och har förlorat en massa energi. För er som inte vet kan jag ju berätta att det tar på krafterna att ha spädbarn, speciellt när man själv är sjuk. I mitt fall tror jag det största problemet är att Gabriel inte har så mycket rutiner, för han är ju så liten än. Men att inte veta hur länge han sover när han somnat på dagen blir rätt drygt efter alla varianter vi gått igenom. Det låter verkligen inte som nåt problem, han sover väl så länge han sover. Men det gör att jag inte kan börja göra något. Eller jag kan, men väldigt ofta får jag sluta direkt för att han vaknar. Och jag vet aldrig vilken tid han vill sova på dagarna för det är oxå helt olika. Maten försöker jag få rutin på just nu. Jag ammar inte längre och ger honom mat var fjärde timme på dagen och sen en gång på natten, vilket blir 5 mål per dygn. Det är OTROLIGT skönt att inte amma längre. Visst är det lite mysigt att amma oxå och jag är glad att jag gjorde det den första tiden. Men att ha ett barn som äter kanske 10 ggr per dygn istället för 5 är mycket mer krävande. Jag kände mig så låst då.

Just nu känns det bara så otroligt tråkigt att sitta här hemma utan något att göra. Det finns ju massor att göra, jag vet! Men som sagt, kul att sätta sig och sticka och hinna ett halvt varv så måste man aktivera Gabriel igen. Jag har helt "enkelt" en dipp i mina känslor som förälder. Jag älskar honom och han ger mig en massa energi när han ler och allt sånt där, men inte tillräckligt. Nu har jag gått här och trampat i 4 månader. Visst umgås jag med lite folk och göra saker, ibland för mycket. Men alltid som MAMMA. Var är Sophie? Är jag Sophie för någon längre? Eller är jag bara Gabriels mamma? Ser jag mig som något annat än mamma? Det känns som att jag har glömt hur det var att vara en vän...

Jag skulle behöva komma ut härifrån och bara göra något helt annat en dag! Men det tar oxå emot. Jag vill ju vara med Gabriel..och tänk om han saknar mig om jag är borta? Fy så delat allt är. Han klarar ju sig!!! Det är jag som inte klarar mig! Men jag måste ta steget och vara ifrån honom för annars är jag snart inte Sophie längre, utan bara Gabriels mamma. Kanske ska prova att jobba en lördag? Få känna att jag göra något annat än byter blöjor och viker tvätt. Vi får se vart det landar. Hoppas bara på att få känna glädjen i att vara mamma igen, det är så mycket skönare och roligare då.

7 oktober 2010

En ny trend.


Det verkar som att jag skapat en ny trend genom att skriva inlägg här en gång i månaden. Skumt att jag kommer att tänka på min blogg just när Gabriel blir en månad äldre?!? Igår blev han 3 månader och det firades med blåbärspaj med vaniljsås. Han hade tyvärr redan somnat när det serverades, men det är ju så att han ändå inte så smaka så det kanske inte gjorde så mycket. Det är ju också så att enda gången jag och Erik verkligen kan sitta ner och njuta av något gott, eller varandra, är när Gabriel somnat på kvällen. Nu har vi fått honom att sova från ca. 20.30 till 4.30 utan mat.Det blev så när vi gav ersättning sista kvällsmålet och det är underbart att få sova så långt pass. Dock märker jag att jag håller på att tappa mitt extra påslag av hormoner man får efter förlossningen och jag är mycket tröttare än tidigare. Lite småjobbigt. Vill inte behöva sova när Gabriel sover på dagarna, utan då vill jag kunna göra saker för mig själv. Blogga, virka, läsa...kanske t.o.m. städa eller laga mat.

Det har hänt en del sen sist jag skrev. Det har varit val i Sverige t.ex. Det fick verkligen inte det resultat som jag hade hoppats på. Jag ville ha en rödgrön regering tillsammans med Fi som vågmästarroll. Nu blev det ju så långt ifrån det som det kunde bli. Det blev återigen Alliansen som blev största block, men inte med egen majoritet utan med Sverigedemokraterna som vågmästarroll. HEMSKT!! Jag var såååå arg dagarna efter. Nu är det inte så mycket prat om det längre på nyheter och så, känns lite glömt redan. Vilket också är läskigt. Sd har sina rötter i nynazism och har inget i svenska riksdagen att göra. USCH! Obehagligt verkligen! Men vi får väl se hur det blir med Sverige...förhoppningsvis får valet en annan utväg om 4 år. Men tills dess då? Jag hoppades på dig Mona, får göra det igen nästa val antar jag.

Jag röstade ju dock inte på Mona, utan på Gudrun. Sverige behöver mer och bättre jämställdhetspolitik. Ska vi komma någon vart med jämställdheten måste vi börja NU. Jag tror nästan alla kan skriva under på att man vill att alla ska ha samma lön för samma arbete. Men så är det inte idag. Kvinnor ligger under männen, trots att de har samma arbete. Jag tror att en stor anledning till detta är för att kvinnor föder barn. Vi både bär dom i magen, föder fram dom och sedan föder dom genom att ta största ansvaret för dom. Inte konstigt att vi inte får några bra jobb. Vem vill anställa en mamma med två barn som är gravid med sitt tredje och som man då antar kommer att ta ut en hel massa vård av sjukt barn och sen ska vara föräldraledig minst ett år väldigt snart? Tänk er att båda förldrarna tar samma ansvar och är lika delaktiga från det att barnet sitter ut ur magen. Man är hemma precis lika många dagar och tar samma ansvar när barnen blir sjuka och hämtar och lämnar i lika stor utsträckning. Då finns det plötsligt inte någon anledning att inte satsa på kvinnor! Då får den som är bäst på arbetet bäst lön och den bästa tjänsten. Kanske låter enkelt, och jag kan erkänna att jag inte tror allt kommer lösa sig genom en kvoterad föräldrapenning. Men vi kommer att komma mycket närmare! Därför röstade jag på Fi på valdagen!!

Men nu ska jag mysa och njuta av min lilla underbara bebis, så länge han är en bebis. För det säger vips har jag hört. =P

7 september 2010

Så har två månader passerat.

Tiden går så fort...det är inte bara som alla föräldrar säger. Det går verkligen fort. För fort! Självklart är det kul att se sitt barn växa och lära sig nya saker och allt det, men det är så kort tid han är helt hjälplös. Visst är det skönt oxå att han klarar sig mer och mer själv, men samtidigt lite läskligt. Det är helt otroligt. Jag är liksom aldrig riktigt nökd. När han klarar sig fint och sover bra själv i sin egen säng tycker jag att det är tråkigt att han inte har större behov och krav på att mysa med sin mamma. Är han en massa gnällig och skrikig för att han bara vill vara med mig så tycker jag att han är jobbig. Är det inte lustigt?
Igår blev han två månader. För ganska exakt 9 veckor sen föddes han. 9 veckor låter inte mycket, men oj vad han har växt. Han är väldigt stadig och håller upp huvudet väldigt bra. Han har börjat prata, på sitt eget lilla sätt såklart men ändå. Det är inte bara skrik eller inget alls längre, det finns nyanser och andra ljud. Han tittar sig omkring otroligt mycket! Tavlor är tydligen det roligaste som finns. Några leenden per dag brukar jag få se också. Sååå härligt! Så ja det är kul att han blir större, MEN även lite tråkigt att han växer förbi spädbarnsstadiet så snabbt. Det är nästan så att jag inte hinner med, och då är jag ändå hemma hela dagarna med honom. Hur skulle det kännas att vara den som går till jobbet och bara träffar honom ett par timmar på kvällen? Nej just nu trivs jag otroligt bra med att vara hemma och beundra hans framsteg och njuta av varje sekund tillsammans med honom!

6 augusti 2010

Har jag verkligen blivit mamma?


Tänk så ofattbart!! Jag har blivit mamma! Mamma, det låter så konstigt, eller i alla fall om mig. Denna lilla Gabriel som jag tar hand om varje dag, ja inte bara varje dag utan 24 timmar om dygnet, är faktiskt min son. Mitt barn! Det var han som fanns inuti mig i nio månader. Helt otroligt och helt ofattbart, om du frågar mig. Men det kanske går upp för mig en vacker dag att jag faktiskt är en mamma. När han en dag lyckas kalla mig för det själv kanske...? Det känns väldigt långt borta, men alla föräldrar säger ju att tiden går så otroligt fort. Och jag är faktiskt redan beredd att hålla med.

Idag fyller Gabriel en månad och vi tycker att han har blivit "jättestor" på den här månaden. Det är inte bara det att han ökat 1,2 kg i vikt och blivit 5 cm längre, han är mycket mindre skör. Han kan hålla upp huvudet kortare stunder och han är med och tittar och följer med blicken. Sitta är Babysitter gör han gärna några stunder om dagen. Han är vaken mer, eller framför allt, när han är vaken är han mer med än han var förut. Det börjar gå att "leka" med honom.

Men framför allt känner jag att jag börjar lära känna honom! Jag börjar förstå vad det är som är fel om han gnäller. (Inte alltid såklart.... =P) Jag börjar kunna ha stunder på dagen då vi "umgås". Det börjar kännas att han känner igen mig och trivs med mig. Det är en underbar känsla!

Men det som är absolut mest underbart är att bara få ligga och titta på honom som det underbaraste som finns i hela världen!! Sitta och mysa med honom, krama om honom och pussa en massa på honom. Han är så otroligt älskad och jag har börjat gråta flera gånger för att jag inte riktigt kan förstå hur jag kunde få en så fin och underbar son!

10 juli 2010

Lite bilder på Gabriel.

Här ligger han och myser med sin nya vän. Tror kanske vännen heter Tage...?

Typ världens sötaste min. På väg till att börja flörta och le kanske...?


Andra gången han badar. Myyysigt.


9 juli 2010

Så kom han till slut, underverket Gabriel!



I tisdags, den 6 juli 2010, klockan 21.57 kom han ut i världen vår älskade Gabriel. Det tog ett par timmar innan han fick namnet, men nu är han vår Gabriel för alltid! Han var snabb till världen. Vi åkte in klockan 15.00 och för att vara första gången gick det väldigt snabbt och smidigt allting. Han ammade nästan direkt, efter 30-45 minuter tror jag.Han äter superbra! Sover mellan matstunderna och skriker knappt alls! Ett under! Vi trodde att vi skulle ha det superjobbigt dessa första dagar, men allt går som på räls. I natt fick jag sova totalt 7 timmar. Fantastiskt!Vi sov kvar på förlossningen under natten och sen var en stund dagen efter för att slippa rusa hem.

Så vi kom hem vid fyra den 7 juli. Alla tester som tagits är bra och jag har inte heller fått några problem. Mer än supersprängda bröst som tokömmar. =P Men det kan jag leva med.

Nu är han hungrig, igen, så nu blir en stund framför TV:n tillsammans med Gabriels underbara pappa, som var helt fantastisk genom hela förlossningen!!






Älskar er båda!

13 juni 2010

En månad kvar då...

I fredags jobbade jag min sista arbetsdag för att nu gå in och förbereda mig inför förlossningen och att jobba som mamma på heltid fram till någon gång i april 2011. Det ska bli så skönt att slippa gå till jobbet och slippa den fysiska trötthet det har inneburit senaste veckorna. Sen är det ju skönt att slippa få så ont i ryggen som jag fått på jobbet. Men att gå hem betyder också att jag kommer vänta och längta mer efter den stora dagen, som vi ju inte riktigt vet när den kommer mer än på ett ungefär. Jag längtar som en tok redan, hur ska det då inte kännas när vi kliver in i juli och det närmar sig ännu mer. Då kommer dagarna gå så seeeegt. Men jag ska försöka hålla mig sysselsatt. Jag har planer.
Har tänkt att jag nu när jag lagar mat ska laga sånt som funkar bra att frysa in och så ska jag göra dubbelt av allt så att vi kan frysa in portioner som går lätt att ta fram och bara värma på. Det tror jag underlättar otroligt sen när Skrutten kommit och det inte är särskilt troligt att vi har ork att stå och laga mat varje kväll. Det kan nog underlätta väldigt mycket har jag en känsla av. Sedan ska jag laga tyget på babyliften vi har fått, virka på filten till lillen och måla klart spjälsängen hos mor, som längtar massor efter att bli mormor. Det är en liten plan för den närmaste tiden i alla fall. Sen har vi ju något inbokat varje helg fram till helgen precis innan beräknad förlossning, så jag hoppas att jag ska få tiden att gå. Ska även försöka ta mig ut på promenader så jag håller mig igång.
Nu i helgen har Skrutten levt om i magen som jag aldrig känt förut. Otroligt aktiv. Vilket är både fantastiskt kul, men också jobbigt eftersom det gör lite ont när sparkarna kommer mot revbenen. =P Men det är otroligt skönt att känna att han/hon lever där inne. Längtar som en tok till vi får hålla om den lilla och krama och bara ösa över vår kärlek till den. =) Idag är det ju precis en månad kvar till beräknad förlossning, så 30 dagar ungefär. Sen får vi kramas...häääärligt!

8 juni 2010

Tiden går, men långsamt.

Jag är otroligt dålig på att lägga upp inlägg här på bloggen. Jag tycker att de tär kul, men det blir glesare och glesare mellan inläggen. Kanske för att man inte vet om någon läser det eller inte. Det har varit ganska mycket att göra hittills i vår och därför har jag inte prioriterat att sitta här. Dessutom har jag så fruktansvärt oskön stol till min dator, så det är rent av plågsamt att sitta här en längre stund.
Nu går tiden väldigt segt framåt, samtidigt som det känns som att den senaste månaden ändå bara försvann i ett naffs. Vad hände med hela maj? Samtidigt som det fortfarande känns som en evighet till förlossningen. Nu har jag bara den här veckan kvar att arbeta innan jag får vara ledig och vila upp mig inför förlossningen och psykiskt ställa in mig på att bli mamma och har det som sysselsättning fram till kanske april nästa år. Det är tre arbetsdagar kvar. Känns otroligt skönt, samtidigt som jag vet att jag kommer sakna mina arbetskamrater och umgänget man har på ett arbete. Men jag orkar inte jobba längre. Jag är väldigt trött och sliten när jag kommer hem från jobbet varje kväll. Framför allt jobbigt är det att jag får så ont av att jobba. Igår kunde jag inte gå ordentligt utan haltade och kunde knappt sätta mig och ställa mig upp utan hjälp ju senare på kvällen det blev. Känns inte så där toppen.
Har redan börjat mina fighter med försäkringskassan som uppfyller precis dom fördomar jag haft om dom innan. Att dom är sjukt krångliga, tar lång tid på sig och fattar fel beslut. Dryyyygt! Just nu är projektet att lyckas få igenom hel havandeskapspenning så att jag slipper ta ut semesterdagar när jag är berättigad till annan ersättning. Det är också en princip sak att få igenom det eftersom min chef inte kan ha kvar mig på jobbet eftersom jag inte kan jobba och är sjukt ineffektiv när jag arbetar och det kommer ju knappast bli bättre och bättre ju längre tid som går. Sen kan det vara bra att ha kämpat sig igenom det här och fått igenom hel havandeskapspenning inför nästa barn så att man kan peka på att man fick ut det då. Får jag inte ut det nu och sen ska söka igen känns det ju som att dom kommer att neka mig nästa gång också, eftersom "jag klarade av det den här gången". Så nu är dom vassa armbågarna framme för att stanna för dom som drygar sig mot mig. =P

Jag får många frågor om hur jag mår och hur barnet mår. Vi mår bra båda två så vitt jag vet. =P Jag har som sagt ont i ryggen på kvällarna och är trött, men inget som jag mår otroligt dåligt av. Bebisen har lagt sig med huvudet nedåt och ligger så varje gång vi är hos en barnmorska och kollar allt som ska kollas, så förmodligen kommer bebisen att fixeras relativt snart, vilket innebär att den tränger ner huvudet i bäckenet så det inte kan vända sig. Men jag är inte orolig alls, för jag känner att barnet inte har vänt sig på väldigt väldigt länge och jag känner att sparkarna ofta kommer upp mot revbenen....och det är inte alltid så skönt nej. =P Tänk er att plötsligt helt oväntat få en liten spark på revbenet från insidan. Ibland vänder sig Erik till magen och säger: "Men nu får du vara lite snäll mot mamma, Skrutten." Skrutten har blivit vad vi kallar den lille för, så eftersom vi är lite oense på namnfronten blir det kanske en Skrutten Almlöf. =P
Nu ska jag sätta och mig mysa lite i soffan eftersom ryggen säger till mig att denna pinstol inte är ergonomiskt bra för mig. Kanske blir att kolla i någon namnbok eller så. =) Tänka på att det är "bara" 5 veckor kvar. Är på 35+0 idag. Yeay!

6 maj 2010

Den med den stora dagen.


Nu ska det äntligen bli av att skriva om vår stora och underbara bröllopsdag! Det har ju hänt en hel del sedan jag skrev här sist. Jag har ju blivit fru, det är väl än så länge den största förändringen. Sedan har jag ju blivit större och har en liten skrutt i magen som är vaken mer och mer och rör sig mer och mer också. Mysigt!

Men om jag börjar från början med dagen då jag och Erik blev man och hustru. Eller vi kan ju börja redan veckan innan. Veckan innan var minst sagt hektisk, bland det mest hektiska jag varit med om tror jag. Just för att man vill att ALLT ska bli perfekt och man vet att man bara har en chans. Vi fick ju lite motgångar där under veckans gång och bland det jobbigaste var att vår präst skickade ett sms från Spanien och meddelade att hon hade fått diskbråck och fick inte flyga hem till Sverige så hon kunde inte viga oss. Det var fruktansvärt tråkigt för vi ville så gärna att just hon skulle viga oss. Det var en av mina bästa vänners mamma så jag hade en relation till henne, annars hade det nog faktiskt inte spelat oss så stor roll. Men nu stod vi plötsligt utan präst och vi hade bara fyra dagar på oss att fixa en ny. Hon skulle ringa och prata med kyrkan och se till att det fixades fram någon, men det var ändå rätt stressande. Min mamma lyckades fixa fram en präst under tisdagen i alla fall, så det var väldigt skönt. Sen resten av veckan gällde det bara att fixa fram alla "små-saker", som inte var så oviktiga, som att få klart vigselprogram, placeringskort, låna kaffebryggare från jobbet, hyra mickar och köpa sladdar m.m. Till slut hade vi i alla fall lyckats fixa allt och det var fredag och det var "bara" att fixa lokalen kvar. Så vi åkte ut dit ett glatt och hjälpsamt gäng och dukade och kopplade in mickar och dator och allt möjligt. Sen fick vi smörgåstårta hemma hos min mor som fyllde år då på fredagen innan. Sen åkte vi och fest-fixar-gänget iväg till lokalen en stund till och sen var det sovdags när klockan var kanske halv ett eller så.

Så var det den 10 april 2o10 och jag vaknade upp på min egen bröllopsdag. Alldeles för tidigt, har för mig att det var 6:50 och det jobbigaste av allt var att jag var tvungen att gå upp ensam för det var bara jag som var tvungen att vara hos frisören klockan 8:00. =P Men det var rätt skönt att komma iväg till frisören för väl där kunde jag inte göra mer utan bara sitta och bli fixad och äta av den goda frukten som hon hade skaffat och cider fick jag och kex och ost. Myyyys! Efter typ 4-5 timmar stod jag färdig som brud i alla fall och Erik, mamma och Torbjörn kom och hämtade mig. Så åkte vi och blev fotograferade av mammas f.d. jobbarkompis Björn Ullhagen. Det var KALLT som sjutton, för det var ju fortfarande snö ute då. Så vi frös ett bra tag, men det var det värt för vi fick helt fantastiskt fina bilder. Vi fick dom igår, så nu ska vi väl försöka framkalla lite bilder så vi har. Stackars brudnäbbarna tyckte att det var lite väl kallt så dom fick åka iväg till kyrkan i förväg och värma sig och äta frukt för att orka med eftermiddagen.
Så var vi framme vid vigseln och det var dags att bli herr och fru Almlöf. Det var magiskt att få gå in i kyrkan och alla stod upp för att titta på en där man gick fram. Minns faktiskt vigseln ganska bra fortfarande, men det jag minns tydligast är faktiskt när Maja sjöng Real Love och jag och Erik tittade på varandra och jag bara kände kärleken strömma genom min kropp på ett helt otroligt sätt som jag aldrig känt förut. Magiskt verkligen!! Vi lyckades säga ja till varandra så att "församlingen" hörde och vi blev ett. =) Sen var det mer sång med dans till och det var också helt otroligt vackert! Att tåga ut ur kyrkan var också något jag minns speciellt för det var till mitt favoritstycke ur musikalen Kristina från Duvemåla, slutet på I Gott Bevar...otroligt vackert!! Det har varit min dröm sedan gymnasiet att få ha det som utgångsmusik på mitt bröllop så det var lycka att få gå ut med min underbara man och våra underbara näbbar till den musiken från orgel!
Sedan var dags för folket att få kasta "ris" på oss. Det var dock inte ris eftersom fåglarna inte mår så bra av det hade Bea och Martin valt något annat att kasta. Vår yngsta brudnäbb Elin sa till sin mamma på söndagen: "Mamma, det var jättekul när vi var vid kyrkan och alla kastade sten på oss!" När Josefine berättade för mig att hon hade sagt så höll jag på att explodera av skratt. Det var ju självklart inte sten som dom kastade utan det var frön, men Elin tyckte väl att det såg ut som sten. Skön kommentar i alla fall. =)
Vår entré till festen var mer än häftig. Vi fick springa genom en allé som bestod av våra gäster som blåste serpentiner på oss och tutade i kalastutor. Sedan följde den mest fantastiska kvällen i mitt liv!! Helt utan tvekan så var det faktiskt den bästa kvällen jag varit med om. Jag trodde att jag hade för höga förväntningar och att det inte skulle kunna överträffa det, men det lyckades! Varenda gäst förgyllde vår fest och de som gjorde det lite speciellt var ju alla de som talade eller på annat sätt uppträdde och gjorde saker! UNDERBART!!!! Och de som gjorde allra mest och fixade ihop hela festen var ju våra bästa Beatrice och Martin! SUPERTACK för allt ni gjorde för att göra den dagen till den bästa någonsin för oss!!! Vi älskar er verkligen!!
Vi åkte till Österbybruks Herrgård för att sova sådär vid 1.00 på natten eller så. Jag lyckades tvätta av mig smink och plocka ur alla miljarder hårnålar innan jag totalslocknade efter den intensiva dagen!

Dagen efter öppnade vi alla fantastiska presenter vi fick!! Supertack för allt där också! För presentkorten vi fick har vi nu köpt en superbra filmkamera och beställt en ny soffa! Sedan var det bara att packa för vår bröllopsresa till Italien, men den får bli ett annat kapitel. =)

2 april 2010

Den med möhippan.

Förra lördagen hade Erik sin svensexa, det visste jag ju. Men att jag skulle ha min möhippa exakt samtidigt hade jag inte den blekaste aning om. Och ju längre dagen gick och inget hände dessto mindre trodde jag ju att det skulle vara den dagen. Men så när jag kom ut från jobbet så satt ett gäng gömda bakom en bil och ropade på mig. Allt var väldigt snurrigt och plötsligt började en hel del bitar falla på plats med varför allt hade varit så flummigt med Eriks svensexa. Det var ju för att jag inte skulle misstänka att min möhippa var samtidigt. Hela den historien är för invecklad för att dra här, men väldigt roligt blev det i alla fall.
Jag fick dra på mig en "ful" klänning i bilen på väg till stan och så hade såklart Bea fixat ett lagom snyggt läppstift. Jag anade vad som var på gång...jag skulle såklart få skämma ut mig på stan! Och det fick jag göra. Jag tyckte att det var rätt jobbigt i början, men det gick bättre och bättre. Hoppas inte dom kände att jag förstörde allt genom att jag inte vågade göra så mycket! Jag är väldigt nöjd i alla fall. Jag tyckte jag fick skämma ut mig lagom...och dessutom lyckades jag tigga åt mig en gratis glass på McDonalds.
Efter att jag skämt ut mig gick vi mot Fyrishov....trodde jag först. Tills stegen styrdes in mot Laser Game!! Det var askul. Det var jag, Linnea och Sophie mot Anna, Beatrice och Maja. Vi vann såklart!!! Det var ju min möhippa, klart jag måste vinna! =) Det var grymt roligt i alla fall, det verkade alla tycka!! Jag var sjukt trött och svettig efteråt. Då satt den fina middagen på Tsatiski fint! Blev bjuden och fick ta vad jag ville! Det var så myyyysigt! Det var väldigt kul att det var ett så blandat tjej-gäng. Jag hade supertrevligt!!
Sen åkte Maja och Sophie hem och vi andra åkte hem till oss där Beatrice hade gjort superfint med ballonger och serpentiner. Det bjöds på frukt som melon, ananas och vindruvor och pommac och kex och ost och godis. Sen spelade vi "Tjejsnack" som Bea fått tag på. Mysigt att bara tänkta tillbaka på sin tonårstid och bli påmind om hur mycket livet kretsade kring killar då, i alla fall för mig. Nu är det ju bara en och samma kille...och tur är väl det kanske. Att jag äntligen har hittat "hem".

Eftermiddagen och kvällen var väldigt väldigt lyckad och jag är så tacksam och glad för alla som var med och hedrade den dagen med mig!! Och största stjärnan i spelet är ju självklart Beatrice som anordnade allt!! Du är den bästa vän jag någonsin kunde få!! Saknar dig supermycket och vill inte att vi ska ha ett så långt avstånd mellan varandra!! Du är värd så mycket för mig! Ingen kan ersätta platsen du har hos mig!

26 mars 2010

Claudia borde ha vunnit.

Som vanligt vann fel par i Let's Dance även detta år. Men till skillnad mot t.ex. förra året var det ju faktiskt otroligt jämt hela vägen och även Mattias är en värdig vinnare. Men detta inlägg ska tillägnas Claudia!! Inte bara för att hon var bäst ikväll, utan också för att hon har varit så jämt bra genom hela säsongen. Hon har varit blev de två bästa i varje program tycker jag och visar upp en dansteknik som jag inte trodde var möjlig att lära sig på så kort tid. Dessutom har hon det jag faller direkt för, känsla!! Hon är med emotionellt när hon dansar och drar med mig som tittare på ett fantastiskt sätt. Otroligt snyggt show-nummer också!! Lyft är så otroligt svårt...det såg så lätt ut, men det är så sjukt svårt!! Önskar att jag fått chansen att lära mig så mycket dans jag också! Vilket grej att få varit med om!
Jag är van vid att "fel" par vinner, men blir ändå lätt irriterad varje gång. =P Jag blir väldigt engagerad och förstår inte hur alla inte bara kan se det som Claudia så fantastiskt levererar. Så alla ni som inte sett något av Let's Dance, gå in på tv4.se och kolla in Claudias show-nummer!! Underbart vackert och skickligt!!!

GRATTIS TILL ANDRA PLATSEN CLAUDIA!!! Du var bäst rakt igenom hela tävlingen!!!

22 mars 2010

Nu börjar det klaffa.

Nu börjar bitarna falla på plats och det går att stryka mer och mer på vår bröllopslista. Känns väldigt bra!! I lördags träffade vi vår underbara präst som ska viga oss. Det är en av mina närmaste vänners mamma som ska viga oss samman och det var så skönt att träffa henne och gå igenom hela vigseln. Vi känner oss helt lugna och det kommer att bli så fint!! Så fint att det gäller att ha vattenfast mascara, för alla!!! ;o) Även grabbarna så inte era ögonfransar ramlar av av alla tårar. Så det som ska göras med vigseln nu är vigselprogrammet annars är allt klart där nu förutom genrep som vi måste ha med brudnäbbarna dagen innan.
Sen träffade vi fest-gänget igår i Sthlm och gick igenom hela dagen från vigseln är slut och till alla har gått hem och Bea och Martin har låst. Det gick superbra och till slut kom vi fram till hur vi ska ha dagen i stora drag. Så mycket som jag och Erik får veta i alla fall. =) Det som måste fixas är att maila meny och matspecialer till de som ska vara i köket först och främst. Sen är det ju en del andra saker också såklart. Vi ska ordna en filmkamera och lite kameror och sånt. Och en del andra saker. Men nu börjar mycket falla plats.
Idag var vi i Sthlm och lyckades hyra allt som var kvar i klädväg för mig och Erik. Känns så skönt! Jag köpte mig ett par vita stövlar att ha på mig ute också så jag vet att jag kan ta mig till de platser jag behöver åka mellan. Jag ska försöka komma ihåg att gå in på Synsam och beställa en-dags-linser på fredag så jag har möjlighet att skippa glasögonen. På fredag ska jag beställa brudbukett och buketter till näbbarna. Sen ska jag göra en hel provning av hår och make up hos frisören.
Så nu börjar det sätta sig på plats med allt som ska fungera. Och det är skönt att veta att det viktigaste är faktiskt fixat! Vi har en präst, vi har ringarna, vi har en festlokal, vi har gästerna, vi har maten och självklart bröllopstårtan. =) Så det kommer bli så bra!! Känner mig så mycket lugnare nu, trots att det fortfarande är saker att göra såklart.

18 mars 2010

Hektisk tid.

Nu tjatar jag om att det har satt fart med planering och att fixa grejer till vår stora dag nummer ett det här året, men det är ju så. Det är sällan jag inte tänker på bröllopet när jag inte jobbar och har fullt upp där. Finns hela tiden saker jag kommer på att jag inte har gjort och som måste göras. Men det är väl så det ska vara nu. Tror i alla fall jag bokat in möten med alla inblandade och checkat av det mesta. Men nu är det kläder till den blivande maken som är mest akut. Ska till huvudstaden på måndag för att kolla sånt, kolla om det går att få ner priset lite mot för vad det kostade på Mäster Arnes här i Uppsala där det skulle kosta ca. 5000:- för allt. Och jag måste köpa nån typ av kappa eller något att ha över klänningen om det är kallt ute. På Mäster Arnes ska dom ha 3000:- för en sån grej. Det är 500:- mindre än vad hela klänningen kostar med allt som ska göras med den och sy om den och allt, så det kändes lite mycket. =/
Nästa gång jag har har en ledig dag som inget med bröllopet är inbokat på är den 28 mars, men det dyker nog upp nåt där med. =P Bordsplacering om inte annat. Hehe. Som det känns nu är det vad vi kommer få sitta och pyssla med hela påskhelgen. Men det blir väl så när man ser till att gifta sig helgen efter påsk antar jag. Tur att det kommer en bröllopsresa direkt efter så att man får koppla av ett tag innan det är dags att ta tag i nästa äventyr med att förbereda sig för att bli mamma. Spännande!! När man talar om trollen...
Nu vaknade plutten och börjar röra sig en massa. Som vanligt på kvällarna faktiskt. Det brukar vara så att lillen vaknar typ när det är dags för mig att sova. Men det är bara att vänja sig gissar jag på. Bebisar är ju inte riktigt kända för att få sina föräldrar att sova gott och regelbundet. =P Men jag längtar ändå. Det kommer bli så mysigt samtidigt som det är jobbigt. Det underbara är jag säker på kommer överglänsa det jobbiga.
Nej, nu ska jag gå och börja lyssna på sista boken i den berömda Twilight-serien. Har lånat den på ljudbok för att kunna virka samtidigt så pluttens lilla filt blir klar i tid. =) Sen ska jag upp i ottan imorgon för att jobba så det är bäst att lägga sig i tid. Sen är vi bortbjudna på kvällen, det blir säkert trevligt!! Ska försöka att koppla bort bröllopet för den kvällen, men det är inte lätt. Så mina vänner, jag ber om ursäkt för att jag kanske är tjatig och att det är detta som är i mitt huvud, men det finns inte plats för så mycket mer just nu tyvärr.

Ha det gott!!!

14 mars 2010

Nu rullar det på.

Veckorna bara springer iväg nu känns det som. Vips så kommer det vara den 10 april och vi är herr och fru Almlöf. Coolt!! Även graviditeten flyter på och "springer iväg". Har fått frågan nu i vilken vecka jag är och kom fram till att jag inte var säker, vilket tyder på att tiden går fort och att jag har massa annat att tänka på just nu. Kom i alla fall fram till att det har gått 23 fulla veckor på tisdag. Igår var det exakt 4 månader kvar till beräknad förlossning. Alltså har jag gått igenom 5 månader nu. Helt sjukt. Jag är inne i sjätte månaden av nio. Bara 4 månader kvar. Känns lång tid nu, men om jag tänker på hur fort de första 5 har gått kommer nog de här 4 bara gå ännu fortare. Dels är det ju faktiskt färre antal månader, men också att det är en massa annat att tänka på nu framåt. Bröllop, sen bröllopsresa, sen massa jobb ett tag till och sen är det bara att förbereda sig för att barnet kommer. Men det känns bara kul med allt, det är skönt. Och än är jag inte nervös eller orolig för varken bröllop eller att få barn. Känns bara som det bästa som hänt mig i livet någonsin. Och det kommer väl förmodligen vara det bästa året under hela mitt liv antar jag. Så det är bäst att njuta!!!

Nu ska jag njuta av sängen och god sömn tillsammans med älsklingen. Imorgon väntar träning på Friskis med Elin och på tisdag blir det innebandy med jobbet. Superkul och superjobbigt. Jag och Elin hade världens träningsvärk efter förra gången. Men det är det värt. Härligt att träna och kul att träna tillsammans med andra. =)

Sov gott och njut av att lägga dig tidigt ibland, så sköööönt!

4 mars 2010

Börjar den riktiga karusellen snurra nu?

Nu känns det som att dagarna bara rasar iväg. Har fått någon slags panik över att allt inte kommer bli klart till bröllopet. Men det är väl klart det kommer. Eller? Vi har ju det viktigaste; varandra! Sen har vi en präst, en kyrka, vigselringar och en hinderprövning så gifta blir vi ju! Det är ju "bara" allt runt omkring som ska bli bra också, så nära perfekt det bara går. Vi har ju faktiskt t.o.m. en bröllopsresa nu, så det börjar arta sig. Jag ska ta ett litet "möte" med min mor på måndag och kolla igenom vad hon gör och vad jag ska göra och lite sånt. Det är bäst att man gjort det klart och tydligt så vi inte missar något. Vi måste börja med bordsplacering så snart som möjligt. Oj oj, min hjärna kokar över. Planeringsfreaket tittar fram igen. Vi mste börja med det här och det här och det där och beställa tårtor och ja...massa saker! Men det är KUL!!! Än är jag inte för stressad så att det har blivit jobbigt. Magen växer ju och jag har blivit lite tröttare igen, eller i mellan åt i alla fall. Kommer klänningen bli bra. När kommer brudnäbbarnas klänningar? Kommer dom att passa? Gaaaah!! Sluta tänka på det nu Sophie!!

I helgen ska jag och Erik på weekend i Göteborg. Ta det lugnt, äta gott, strosa omkring på Göteborgs gator och göra precis det vi känner för. Få lite tid för varandra, innan hela cirkusen drar igång på riktigt!! Tack kära mor för att du gav oss denna julklapp. Det känns som att det verkligen behövs. Så hinner vi landa och ha det bra innan vi ska börja stressa ihjäl varandra inför vår stora dag. Plus att sen har vi ju en liten knodd som kommer och efter det blir det inte så många ensamma "ta-det-lugnt-stunder" tillsammans har jag förstått. Så vi ska njuuuuta!! Av ledighet och av varandra!

23 februari 2010

Halvtid.

Idag är det vecka 20+0, enligt barnmorskornas räkning och i och med det har halva tiden gått. Ungefär i alla fall, man kan ju aldrig veta om graviditeten håller på exakt 40 veckor, men ungefär. Dessvärre känns det som att det har gått superlång tid och att veta att det är lika lång tid kvar känns lite trist. Men nu är det massor med bröllopsplanering som gäller under hela mars och sen är bröllopet och bröllopsresa i april och sista april med mycket jobb. Sen är det ju faktiskt bara två och en halv månad kvar. Det stör mig lite att vi inte har något namn som vi är helt 100% nöjda med båda två. Vi har, men bara på var sitt håll, inget vi är överens om. =/ Så förslag tack? Synd att han i Twilight har så fult namn, Edward, annars hade det varit coolt att döpa sonen efter honom. Har verkar vara en så stark person och älskvärd och älskar andra djupt. Isabella, som tjejen i böckerna heter, är ju inte heller så kul namn. Men bättre än Edward. Som ni ser behöver vi hjälp...så kom igen. Namndroppa nu!! ;o)

18 februari 2010

Pinot noir och fokus.

Idag har jag bara varit hemma och slöat. Eller nej, jag har ju handlat lite och lagat middag och diskat två gånger och städat köksbänken från smuts. Men bortsett från det har jag slöat. Skulle ha en dag med massa läsning tänkte jag, men så kom min underbara mamma på besök så vi satt och pratade i fyra timmar. =P

Imorgon ska jag hålla i en vinprovning själv för första gången. Den ska handla om druvan pinot noir som är en blå druva och som används för att göra rött vin och även mousserande vin. En svårodlad druva med tunt skal som är väldigt känslig och kräver precis rätt klimat och rätt jord att stå i. Kan bli riktigt fina viner, men det kan väldigt lätt bli dålig kvalité också. Blir lärorikt att hålla i det. Kommer ge mig mer självförtroende på jobbet tror jag. Eftersom jag inte dricker alkohol känner jag att kan mindre än de andra, men jag börjar kommer ikapp, inte alla men några i alla fall. Och detta är ett steg på vägen.
Sen ska jag ha fokus-samtal med min chef imorgon också. Det är som ett utvecklingssamtal kan man säga. Men när man gick i skolan var det läraren och föräldern som pratade och läraren antecknade. Nu är det jag som ska anteckna och svara på mycket. Tänka igenom det året som gått. Man utvärderar sig själv helt enkelt. Lite läskigt...få två timmar där jag är i fokus och allt handlar om mig. Men jag gillar ju att stå i centrum så det brukar inte vara något problem. De tidigare samtalen jag haft sedan jag började för 2,5 år sen har varit väldigt givande och bra. Man får höra massa bra saker och blir pushad att fortsätta och livet svävar på moln den eftermiddagen. Så jag hoppas på en sån upplevelse imorgon också. Vi får se...

16 februari 2010

Coco och antioxidant-feber.


I söndags såg jag och Erik filmen Coco Chanel, som handlar just om modeikonen Coco Chanel som står bakom bland annat den berömda doften Chanel no 5. Det var en fantastisk film på många sätt. Väldigt vacker bara som det är utan koppling till en verklig person. Kunde varit en fin "saga". Men det faktum att hon fanns på riktigt och har skapat något så stort som det sätt hon verkar ha gjort det är ju helt otroligt. Hon började med otroligt motgångar på många plan med en mamma som dog tidigt och en pappa som övergav henne, men även när hon började med mode hade hon det tungt. Hon gick emot mycket av det som fanns som "regler" på hennes tid. Hon ville skapa bekvämare och mer praktiska kläder för kvinnor. Hon lyckades till slut och hamnade rätt i tiden under första världskriget då många kvinnor gick in och började jobba eftersom männen var ute i krig. Då fanns det plötsligt en marknad för Cocos idéer och affärsidén växte. Hon verkade vara en stark kvinna som verkligen vågade gå sin egen väg! Jag har haft svårt för mode-branschen innan och tycker att det ofta sätter kvinnan i en lite utsatt position. Men den här filmen fick mig att få upp ögonen måste jag säga. Denna Coco Chanel var allt en kvinnokämpe och gjorde nog en bit på vägen till att vi kvinnor skulle slippa gå i obekväma långa och krångliga kjolar och korsetter och annat. Well done Coco! Se filmen förresten, väldigt bra!!

Sedan finns det en sak jag blir så OTROLIGT irriterad på. Det handlar om det här att det skulle vara bra för kroppen att dricka ett glas vin om dagen. Vi, allmänheten, de flesta i Sverige, verkar gå på allt som medier plockar fram, bara det är något vi vill ska vara sant. Det är skrämmande att det finns så många artiklar där rubrikerna lyder att det är bra för kroppen med ett glas vin om dagen. Och jag säger inte att det inte är sant. För en liten grupp män som har stor risk att få hjärtinfarkt kan det vara bra t.ex. För att dämpa just den risken, sen måste man ju, tycker jag, väga denna fördel mot nackdelar som finns. Det finns också riktigt med antioxidanter i vin, som är något som är bra för kroppen och speciellt immunförsvaret. Men det finns väl nyttigare saker att stoppa i sig som innehåller antioxidanter än vin. Eller? Blåbär och granatäpple är ju två superbra exempel. I en artikel jag hittade fick läkaren en fråga om det finns några allmänna rekommendationer där det gäller alkohol och folkhälsa och läkaren svarar att man definitivt inte kan rekommendera folk att drick ett glas vin om dagen. Det enda dessa läkare verkar säga är att om man dricker ett glas vin om dagen kan risken för hjärtinfarkt minska. Och det har tydligt svenska folket tagit till sig. Men är man medveten om det negativa? Tänker vi om vad alkohol har för negativa konsekvenser på vår kropp? Står det några löpsedlar om det? Inte ofta va?! Jag tycker det är hemskt att sånt här får nå ut till folk. Alkohol är en farlig vara. Behöver nog inte vara om man dricker varsamt och inte allt för ofta. Men att dricka alkohol varje dag kan väldigt lätt skapa ett beroende och man börjar dricka mer och mer. Hemskt! Synd att de som läser den här bloggen inte är de som behöver läsa om det här, men man kanske kan nå ut till någon liten själ där ute som får sig en tankeställare.

Rent allmänt måste vi vara kritiska till allt vi läser i tidningar. SPECIELLT de som vinner på att sälja lösnummer. De som säljer för att de har lockande löpsedlar och tilldragande rubriker. Kvällstidningarna är ett sånt exempel. Sluka inte allt som skrivs. Använd hjärnan och tänk. Verkar det logiskt att det skulle vara bra att dricka ett glas vin varje dag?

Förlåt för ett kanske "tråkigt" inlägg. Men det är sånt här jag är intresserad av. Det är sånt som snurrar i min hjärna och jag skulle önska att jag på något sätt kunde påverka omvärlden mer. Det är så ju roligt att skriva och tänka på sånt här. =)

Vi hörs igen, om du vågar och vill läsa mer....

12 februari 2010

Trött, men vill inte sova.

Vilket i-lands-problem kände jag. Klaga på att jag inte vill sova när jag är så otroligt trött, hur har jag mage? Mina problem ligger typ på den nivån just nu. Vilket jag är VÄLDIGT glad för. Det vore så jobbigt med en massa andra problem. Lägga sig och sova är ju faktiskt typ det bästa som finns, i alla fall när man är riktigt trött. Har lagat "riktig" mat idag. Fiskgratäng efter recept. Tog väldigt lång tid eftersom det var många olika moment. Koka fisken i lag i ugnen, göra egen potatismos, göra sås till gratängen och sen grädda allt i ugnen. Men det blev GOTT! Så provade vi vilket alkoholfria vin vi ska ha till bröllopet, så nu är det bestämt. =) En till sak att bocka av listan..eller inte, för det är ju inte beställt och köpt ännu. Vilket vi inte kan heller för det skulle ta för mycket plats.

Nu ska jag nog antingen ta tag i mitt "problem" och gå och sova. Eller lägga mig och läsa lite...glömde dock min bok på jobbet, men fick låna en av Sophie..som var här och förgyllde middagen med oss. Kan ju börja läsa den, men det är jobbigt att läsa två böcker samtidigt. Får se..kanske inte ens orkar hålla ögonen öppna. Hehe. Erik har hittat en actionfilm på tv så honom lär jag ju inte få sällskap av på några timmar. =P

Sov gott och ha det bra!!

9 februari 2010

Det finns ett liv i mig.

Idag fick vi det bekräftat. Någon bor i min mage, någon som inte är vem som helst utan vårt underbara barn som vi lyckats skapa. Det kanske låter hemskt om jag säger att det var helt utan att det var meningen, men om man ser det som att det skedde utan att vi ens tänkte att det skulle bli så...då blir det ett ännu större underverk! Detta är någon som har en sådan livskraft och vilja att komma till oss och till världen att den ställde sig över oss och sa: "Jag ska fram! Nu kommer jag!"

Det var alltså ultraljud idag. Det var spännande, och lite svårt att sova i natt för att man bara ville åka dit och få se. Tanken slog mig när vi satt i väntrummet: "Tänk om det inte är någon bebis där inne, det är ju faktiskt ingen som medicinskt har kontrollerat det ännu." Tänk vad pinsamt det hade varit om vi kommit in dit och dom kör igång och säger: "Tyvärr ni kan gå igen för ni har bara inbillat er." Snopet. Nu var det ju inte så...tack och lov! Vi fick se hur det var en liten en som rörde sig där inne. Fick en inblick i att den har allt det som den "ska ha". Hjärnan såg bra ut, urinblåsan fanns på plats, hjärtat slår osv. Helt fantastiskt faktiskt! Vi kunde t.o.m. ana att den typ sög på tummen. Det såg så verkligt och sött ut. Erik sa efteråt att han då kände att han ville ha ut bebisen direkt. "Varför behöver man vänta så länge?" Ja, det kan man ju fråga sig. Men det känns ändå som att man behöver förberedelsetiden. Att ställa in sig på att man faktiskt kommer bli förälder.

Det var "bara" en. Erik sa tidigt att han trodde att det var tvillingar för att min mage började växa och synas väldigt tidigt. Speciellt för att vara första barnet. Min mamma sa senast i helgen att jag var "så tjock att det måste vara minst två där inne". Så nästan att man började ställa in sig på det, men det var en . Känns ganska skönt tycker jag....Erik får ju svara för sig själv. =P Men det är rätt häftigt med en också. Vi får väl försöka satsa på tvillingar nästa gång. ;o)

Nu ska jag bara njuta av glädjen som infunnit sig i kroppen nu när man fått se den lilla. En vild liten en var det också. Rörde sig hela tiden! Kan ju säga också att vi inte ville veta kön så det har vi ingen koll på. Kändes inte viktigt för oss! Det viktiga är att det är ett fantastiskt barn, inte "vilken sort". Det har varit en fin dag idag...och allt för några bilder man fått se.

8 februari 2010

Boktips.

Idag ska jag njuta av ännu en ledig dag. Eller ja, med allt vad en ledig dag innebär. Diskberget sedan igår och dammsuga det jag inte hann igår. Men resten av dagen ska jag bara ta det lugnt och läsa min underbara bok som jag längtar till hela tiden. Jag läser en bok som heter Allt som återstår och den handlar rätt och sätt om en kvinnas liv. Det är sent 1800-tal och tidigt 1900-tal i Sverige. Det händer inte så mycket o boken, men ändå är den såååå bra och så intressant. Man får följa Emma från hon är runt 9 år och hur hon växer upp utan sin mor och hur hennes syskon en efter en flyttar från gården och flera t.o.m. flyttar till Amerika. Hon får ta ansvar för gården och sin far och de barn hon föder en efter en. Det känns kanske som ett lidande, men hon får det inte att framstå som det. Denna Emma är lite vemodig men ändå så fin som person. Men det bästa med boken är språket!! Den är helt otroligt bra skriven. Hon beskriver händelser på ett sätt som jag inte stött på i böcker förut. Jag älskar det. Här är ett stycke som jag precis läste:

"I armhålorna och mellan benen är håret mörkt och krusigt. Det har alltid varit tjockt, växt täta i virvlar, men nu verkar det tunnas ut. För hon fingrarna till armhålan och därefter till näsan känner hon sin egen skarpa lukt. Det stickande vassa som hettar och pulserar. Det är lukten av Emma, av Emma Ulrika, större än så här är hon inte. Armhålor och kön, svetten under brösten, fingertopparna får med sig mörka feta hudflagor när de drar längs bröstvecken. Bröstvårtorna är stora och bruna. Utsugna. Mörka strån kring vårtgården, bröstvårtans knopp skarpt avgränsad, utstående.
Fingrar som brukade vara där, som brukade röra vid ställen på hennes kropp. Händer som kupades och fingrar som rörde. Pillade, kände. En varm mun som fuktade hennes halsgrop, över ansikte. Andedräkt."

Erkänn att du vill läsa vidare? Det kanske verkar som ett boken är väldigt erotisk, men det är den inte. Den är väldigt ärlig. Men det som är lite ovanligt är att den just utgår från en kvinna och hon upplever allt det som kvinnor alltid har upplevt men som inte skildras så ofta från den tiden. Hon har sexuella känslor för sin man och vill "få sitt" eller hur man ska uttrycka det. Men skillnaden är väl att nu kan en kvinna säga och erkänna det och på det viset få bli tillfredställd. Men denna Emma hade inte den chansen p.g.a. att hon levde i början av 1900-talet. Men som sagt, det är väldigt lite i boken som handlar om just sexuella saker, väldigt livet faktiskt. Jag ville bara visa på det fina språket och hur indragen man blir. Jag tror väl att det är en bok för kvinnor att läsa, eller män kan såklart läsa den. Men det kanske är svårare att hitta någon att leva sig in i eftersom allt är från denna Emmas perspektiv. Man lever sig in i hennes liv. Men läs den!! Det ska jag sätta mig och göra nu. Har bara 35 sidor kvar så dom ska njuta av och suga lite extra på. =)

Allt som återstår av Elin Boardy, ge den en chans! Jag tilltalades i stort sätt från första sidan. Njut av språket och av att få uppleva en annan människas liv som lever på ett helt annat sätt än vi gör idag.

5 februari 2010

God natt och sov så gott!

Ikväll är jag så oerhört trött! Fredagar tar musten ur mig nu för tiden. Helt slut blir jag. Men dom dagarna går ju fort i alla fall. Det är något som är positivt. Roligare att jobba när det händer mycket. Men hjälp vad folk köper nyheter på vår butik. Det är väldigt kul, men det är svårt att hålla den hyllan snygg och påfylld hela tiden under helgerna. Hoppas det är någon som bevakar den hyllan lite imorgon när jag inte är där. =P Den är min lilla baby på jobbet. Och jag slutar nog aldrig att förvånas hur mycket olika typer av människor det finns. Många är otroligt roliga och trevliga och andra mer irriterade. Men jag måste säga att det är all denna blandning som gör det intressant att jobba. Den där irriterade kunden som man inte vet hur man ska göra nöjd och dom som redan är nöjda och glada som uppmuntrar. Bra blandning. Det är när inget händer som det blir långtråkigt att jobba. Men det är inte så konstigt att man är slut såhär på kvällskvisten.

Imorgon bär det av till mamsen för att umgås och ha trevligt. Jag köpt en liten present som tack för att dom är så snälla hela tiden och ställer upp med allt och jag får låna bil när jag vill och så. Hon finns alltid där för mig när jag behöver henne! Så hon ska få en Chateau Clinet årgång 2003 från Pomerol i Bordeaux i Frankrike. Det säger nog inte så mycket för de som läser den här bloggen, men det är ett väldigt dyrt fint rödvin. Hoppas dom uppskattar det, men det tror jag för det lyckades t.o.m. jag göra när vi hade den på en provning i höstas. Fiiiin! Jag börjar kanske bli lite smått vinnördig ändå. Kul när man kan lite om det. Malin och Glenn kommer också till Örbyhus och förgyller helgen för oss. Ska bli otroligt trevligt att träffa dom igen, det var ju ett tag sen kan man ju gått säga. Synd att vi inte hann göra ultraljudet innan bara så de kunde få en glimt av underverket. Men det finns ju Facebook...och den här bloggen. =)

Vi hörs...och du...sov så gott nu du med!! Kommer slockna så fort jag lägger huvudet på kudden.

3 februari 2010

En dag i den ljuva ensamheten.

Idag har jag varit hemma hela dagen. Varit ledig. Ätit en lång frukost och tittat på Malous bokklubb. Böcker är underbara!! Vill lägga ner mer tid på att läsa, men det finns ju annat jag vill hinna med också så det blir ju tyvärr inte ås mycket tid. Men idag hade jag verkligen tänkt läsa MYCKET. 50 minuter har det blivit hittills. Jag är hopplös. Nu har jag fastnat vid msn och Facebook i 2, 5 timmar. Skrivit brev till kära Beatrice då också i och för sig. Innan jag startade msn. Och breven till Bea är myysiga att skriva, men inte alls i närheten vad det är att få läsa de hon skickar. =)
Imorgon ska jag lägga på två brev. Dels brevet till Bea, men också ett brev om hindersprövning för att få ingå äktenskap. Våre ju lite läskigt om man fick veta att vi inte fick gifta oss för att är halvsyskon eller nåt annat konstigt. Men det är ju inte så och det kommer inte vara något problem.
Idag hade jag bestämt mig för att bara ha det mysigt och passa på att läsa massor!!! Titta på Lilla Huset på Prärien och virka på min filt. Och jag har ju haft det väldigt mysigt. Men är det inte jobbigt att jag ändå alltid ser det jag inte hunnit? Eller det jag inte gjort tillräckligt. Hopplös! Men jag ska ändå njuta av dessa ensamma dagar i fortsättningen har jag bestämt mig för. Vad det än är jag gör på dom, för snart finns dom inte längre. Tid för bara mig kommer jag väl inte se nåt av på många år efter lill-knodden har kommit. Så det gäller att passa på. Men det är ju just det här med läsningen som jag vill göra mer av, men det blir inte så. Nog för att jag läser ganska mycket, men jag vill läsa mer! Det är ju så härligt! =)

Nu ska jag ägna resten av kvällen till att läsa, äta blodpudding (för att jag måste få i min mer järn!) och virka och kolla på Lilla Huset! Myyyysa för mig själv! Medan Erik och gänget är på Avatar, som jag envisas med att jag tror att jag inte skulle gilla.

P.S. Undrar om det möjligtvis inte finns någon själ som har Harry Potter på ljudbok att låna ut eller tipsa var jag kan få tag på den billigt? Eller låna ut sin lilla Potter-bok till mig? Även jag måste väl ge dom böckerna en ärlig chans! D.S.

31 januari 2010

Bröllopsloppet är igång.

Nu sitter jag och lyssnar på skräp-musik på Spotify. Det är egentligen inte skräp, men jag kallar det för det för det är sånt som jag inte tycker är tillräckligt bra för att köpa. Det är vad jag använder Spotify till. Smart program det där. =)
Nyss ringde Josefine mig och vi pratade i 40 minuter. Det blir ätt så när två pratglada personer pratar. =P Vi pratade om brudnäbbsklänningar till hennes underbara tjejer som ska vara våra brudnäbbar. Fick prata med Elsa som sa att hon tycker det ska bli superkul att vara på vårt bröllop. Så mysig. Tur att hon ännu inte vet riktigt hur långtråkigt det kan vara att bara sitta och vara fin på en stol i 45 minuter i kyrkan. =P Men det är en fin upplevelse. Och dom får ju varsin fin klänning! =) Dom har suttit och drömt sig bort på hemsidan som vi ska beställa ifrån och tycker allt är fantastiskt fint! Så Josefine skulle sätta igång och mäta alla barnen nu innan de skulle sova så ska hon beställa klänningarna imorgon. Spännande. Nu är loppet igång känns det som. Bröllopsloppet.
Vi var och åt lunch hos min mamma idag och pratade mat och hon ska ringa och boka det imorgon. Det är verkligen igång. Nu är det bara att fortsätta och fixa alla möjliga små saker. Vigselringarna är beställda och går att hämta ut från den här veckan som kommer. Vi har börjat kolla på bröllopsresa och jag har ansökt om semester inför bröllopet och en resa efter. Så nu är vi igång. Hjulet börjar rullar och det gäller att vi är med i farten. Alla som rullat hjul vet ju att de rullar fortare och fortare ju brantare backen blir. Och alla vet ju att april ligger i en grop. =P Så det är bara att hänga på farten. Frisör är bokad och alla provuppsättningstillfällen är bokade. En klippning och färgning fyra dagar innan är bokad. Nu är det till att tag i min brudklänning och gå och prata med skräddare om det kan gå att anpassa klänningen på nåt vis så att jag kan ha den trots att min mage bara växer. Nu känns det som att den blir större och större för varje dag. Men riktigt så är det nog inte riktigt.
Josefine erbjöd oss även att få/låna en vagn som dom haft som är båda liggvagn och sittvagn i samma. Det låter faktiskt väldigt praktiskt. Men vi får se vad som händer. Det är ju inte dags imorgon som tur är. =) Hehe. Men tänk....om 3 veckor har halva graviditeten gått.
Nu ska jag lägga mig och soffan och läsa och njuta. Njuta av min fina fästman som står och lagar maten helt själv och inte kräver nåt alls av mig! Han är helt fantastisk!!! Synd för er att jag har lagt beslag på honom. =P Men sen får ju jag disken sen...det är vår deal. Så jag får mitt sen.

Grattis på vår halvårsdag som förlovade, älskling! Puss

30 januari 2010

En "ledig" helg.

Ikväll sitter jag och Erik ensamma hemma. Det är väldigt ovanligt och vi vet inte riktigt vad vi ska göra. =P Vi är för bortskämda med att hela tiden vara iväg på saker och träffa härliga vänner. Jag minns inte sist vi bara satt hemma och hade mysigt vi två en lördagkväll, vilket visar att det inte händer för ofta i alla fall. Vi måste lära oss att uppskatta sån här "lugn-och-ro-tid" för oss själva för det gör vi inte riktigt nu. Men jag tycker ändå det är skönt! Förlåt alla fina vänner, men det är faktiskt skönt att slippa iväg. Att få sova ut imorgon bitti i sin egen säng och bara få en mjuk start.
Jag har ju jobbat idag så helt ledig har jag ju inte varit. Jag har jobbat 6 dagar i rad den här veckan så jag tror det är ganska bra för mig att ta det lugnt nu och göra mest ingenting. Men denna vecka ger mig en hel del extra pengar. Vi får asbra OB på vår sjätte arbetsdag så det är värt att göra ett par gånger om året. Men det skulle aldrig vara värt det varje vecka. Jag har fått nya uppgifter på jobbet nu också. Jag ska vara ansvarig för det röda vinet på butiken. Det är väldigt kul att få det. Det är ett stort område som kräver mycket och det känns kul att de litar på att jag kan göra det bra. =) Kanske får man åka på en liten kurs igen snart då? Det vore trevligt. Bra saker har en tendens att hända där borta på kursgården. =P (Intern grej mellan mig och Erik)
Om lite drygt en vecka är det ultraljud, vilket ska bli helt SJUKT spännande!! Det börjar kännas mer verkligt nu och ännu verkligare kommer det nog bli efter en sån händelse. Att man faktiskt får se att det finns någon där inne. Att fundera på namn är verkligen inte det lättaste i världen har jag märkt. Vad kräsen man blir nu när det är ens eget barn man ska ge ett namn till. Dessutom är det svårt när man är två om att bestämma. Om det är en tjej skulle jag hest vilja ha Elsalie eller Novalie. Underbart fina namn! Om det blir en kille är det svårare men kanske en Kian eller en Joar eller en Anjalis. Vad tycks?
Jag och Erik har bokat in oss på en week end för oss själva i Göteborg i början av mars. Vi fickd en underbara presenten av min mamma som tyckte vi skulle unna oss lite tid för oss själva medan vi har chansen. =) Hon är så fin! Älskar henne så mycket!!! Fick en massa böcker i julklapp också som hon verkar tycka att jag också ska hinna njuta av innan det är "för sent". =P Själv säger hon att hon började läsa när hon fick mig så jag är inte så orolig för att inte få läsa tillräckligt i mitt liv. Får jag läsa hälften så många böcker som mamma är jag nöjd. =)
Nej, nu ska jag sätta mig och läsa ett brev jag fick av Beatrice häromdagen som jag inte hunnit läsa för allt jobb jag haft. Det blir supermyyyys! Sen blir det glass, hallon och chips till nån bra film.

Ha det bra!!