KÄRLEK

3 juli 2011

Så less att jag grät

Ikväll fick jag helt slut på energi. Jag är sååå less på att ha ett barn som inte bara matvägrar. Eller han matvägrar ju inte utan man måste "bara" sjunga och leka för att han ska äta annars bara skriker han! Men han gnäller ju för tusan JÄMT nu!!! Någon måste vara med honom konstant i princip hela tiden! Det är små korta korta stunder som han fixar att vara för sig själv utan gnäll. Men så fort han ser nån så gnäller han. Jag vet inte hur vi ska hantera det. Gnäller han för att han är bortskämd med att ha någon som alltid leker med honom eller för att han är i någon period och behöver oss nära mycket?? Det är som tur är inte bara jag och Erik som duger utan vem som helst. Men det är ju mest jag eftersom det är jag som är hemma. Och ikväll rann bägaren över. Gabriel gnäller och gnäller och det känns som att det är bara jag som tar honom. Eller mest jag. Idag kan jag erkänna att jag tagit allt lite relax. Så idag har Erik gjort mest, men jag kände bara nu på kvällen att jag inte orkar Gabriels gnälliga ljud mer. Jag blir bara stressad och helt slut. Så jag la mig i soffan och grät. Allt bara rann över! Så Erik tog Gabriel och gick ut. Det var ju inte så att utnyttjade Erik och började gråta för att han skulle ta honom...utan gråten bara kom.

Erik hjälper till, det gör han. Vi delar rätt lika på Gabriel när båda är hemma. Problemet är väl att när fredagen kommer och det blir helg har jag redan varit med honom 5 hela dagar och är redan då helt slut! Jag har ingen energi till något annat alls just nu känns det som! Jag funderar helt ärligt på att åka ut till Eriks landställe helt själv eller nåt. Men det känns tråkigt att vara där helt själv. =/ Åka iväg till Beatrice kanske. Det skulle vara underbart att få vara med henne lite. Problemet är nog att jag behöver vara iväg själv tror jag. Jag behöver ladda mina batterier och bara läsa och äta gott och bara ta det lugnt. Jag har ju ingen aptit själv heller längre. Jag har ätit två tuggor lasagne idag. Sen tårta och blåbärspaj. Sötsaker går ner hur lätt som helst men inte mat. Jag blir knäpp.

Jag kan väl konstatera att jag inte mår på topp just nu helt enkelt. Får se fram emot att Erik får semester om två veckor!! (Trots att det just nu känns som en evighet.) Sen kommer ju Karin och Emily hit i veckan. Det blir kul!! =) Då har jag sällskap några dagar i alla fall. =) Men nu ska jag ta och ringa mig mamma! Det är vad jag behöver känner jag.Hela knäppa nörd-familjen! =) Det är tröjor med Super Mario-svampar och så stor det "grow up!" =DKänner att jag måste lägga upp lite bildbevis på att han faktiskt inte är tjurig hela dagarna. ;o) Han är helt underbar just nu också. Utvecklas massor och lär sig massa nytt. Det är väl kanske därför han är så kinkig och krävande kanske...

Nej ringa mamma var det..

1 kommentar:

  1. Precis så var Agnes i samma ålder. Det är helt enkelt skitjobbigt, man blir galen men även om det känns som en evighet så går det över. Jag lovar! Och då får man payback med en gladare roligare unge med massa nya egenskaper. Man tror inte att det ska komma, man undrar hela tiden om man skämt bort barnet eller om man gjort nåt fel, men det har du inte!! Helt rätt av Erik dock! Du måste få vila. Stor kram Linda (från dansen :) )

    SvaraRadera