Födelsedagshelg.

Så har jag hunnit fylla 25 också. Eller hunnit och hunnit, det blir visst bara så att man blir äldre och äldre. =P Och 25 år känns som en bra ålder. Känner mig egentligen inte så mycket äldre än när jag var 20, men har kommit en bit längre in i livet ändå. Superbra! I lördags hade jag fest och vi var 13 stycken som hade superkul tillsammans. Eller jag hade i alla fall superkul tillsammans med alla som var här. Jag, Martin, Linnea och Per fixade med mat typ hela dagen innan. Eller från klockan 13.00 kanske det var. Mycket matlagning var det i alla fall. Jag var superstressad och ville att allt skulle vara klart klockan 17.00 när dom andra gästerna skulle komma. Erik tog hand om Gabriel och städade hela lägenheten, så han fick inte heller vila.
17.30 började vi äta och sällskapet fylldes på allt efter som. Temat på festen var dans och jag hade fixat en tipspromenad i vår "stora" lägenhet, självklart med dansfrågor. Frågorna var rätt svåra, men Ottilia och Petter lyckades skrapa ihop 8 och 10 rätt. Grattis!! Erik kom tvåa och Tobbe och Beatrice kom trea. Bra kämpat alla! Sedan startade vi ett dansspel som jag hade köpt till Wii. Michael Jackson - the experience, man skulle dansa som Michael Jackson till hans låtar. Det var sjukt kul. Där vann Beatrice, dels för att hon var med och dansade sjukt mycket men mest för att hon helt enkelt var bäst! ;o) Vi somnade vid kl. 3 om jag inte minns fel. Så festen var lång och helt underbart rolig! Jag är sjukt nöjd.
Gabriel var såå snäll hela kvällen och natten också. Han vaknade en enda gång från att han somnade vid kl. 20 till vi somnade. Sen vaknade han för dagen vid 5.40, vilket var mindre kul. =/ Stackars Erik var sjukt trött igår kan jag ju säga.

Igår var min riktiga födelsedag och då var jag och Beatrice på spa-dag tillsammans på Sturebadet. Sååå kul att äntligen få lite ensam tid med henne. Det var ett halvår sedan sist. =( Det behövde jag verkligen! Jag älskar henne och hon är min allra bästa vän, finns ingen som kan ta hennes plats. Sorry, men så är det. Det var även skönt att få komma iväg och vara Sophie ett tag och få släppa mamma-rollen för några timmar. Det behövs också.
Sedan kom jag hem och det var bara att snabbt som ögat plocka bort efter festen och börja laga tacopaj för mina föräldrar och Eriks föräldrar skulle komma hit på middag och tårta. Det var trevligt även det och min födelsedag blev väldigt bra också, även om vi var lite slitna och trötta jag och Erik.
Min mamma sov kvar här och vi testade att hon la Gabriel helt själv och tog även honom när han vaknade på natten. Han blev rätt ledsen först när hon skulle natta honom och ge honom välling, men efter en stund gick det bra igen och han somnade fint i sängen utan protester. Natten gick oxå helt utan problem. Jag och Erik sov från klockan 22.30-6.00 när Eriks klocka ringde. Sköööönt! Lyxigt att få ha det så. För även om jag inte går upp så mycket på nätterna, för att min underbara man gör det, så vaknar jag ju ändå och ligger vaken tills Gabriel har somnat om. Nu låg mamma i Gabriels rum med stängd dörr och vi väcktes inte en enda gång. UNDERBART! Det kanske var bästa presenten. =)

Idag har jag varit väldigt trött. Jag tycker ofta att det är så. Tröttheten kommer inte dagen efter man varit uppe sent, utan dagen efter det. Så det blir nog en tidig kväll ikväll.

Men nu då, vad har jag egentligen hunnit med på mina 25 år:
-Avklarat grund- och gymnasieskolan.
-Provat på Universitetet.
-Flyttat hemifrån och bott helt själv.
-Bott tillsammans med en kompis.
-Flyttat ihop med Erik.
-Fått ett fast jobb, på Systembolaget.
-Gift mig med världens bästa kille...så tyvärr är det kört för er andra nu. =P
-Fått världens underbaraste bebis!!

Har jag glömt något? Är det något jag inte hunnit med då?
-Supit bort min ungdom.
-Rest bort mina pengar.
-Skaffat en bra utbildning.
-Köpt mig någon bostad.
-Blivit opererad.

Fast om jag summerar ihop så är jag väldigt nöjd! Har länge tänkt att 25 är en perfekt ålder, så jag ska njuuuuta så mycket jag kan av att vara det ett helt år nu. Eller ja....364 dagar till. ;o)

P.S. Eftersom Erik har städat bort kameran så får jag lägga upp någon bild från festen senare när vi stökat fram den igen. =P Så nu får det bli en bild från min 18-årsfest istället. ;o) D.S.

Bok som rekommenderas!

Igår kväll läste jag "äntligen" ut min bok. Det är ju inte direkt äntligen att läsa ut en väldigt bra bok, men den var så bra och sista delen så spännande att jag inte kunde lägga den ifrån mig. Den heter Dödergök och är skriven av Katarina Wennstam. Jag har läst tre av henne böcker nu och alla tre har varit otroligt bra. Denna underbara handlar om en familj som köper ett hus i Stockholms förort och får veta att frun som bodde där innan blev skjuten av sin man i köket...deras nya kök. Obehagligt? Ja. Parallellt med denna handling handlar det om en iransk pojke som hänger sig på sin flickväns vind och polisutredning kring det. Katarina har ett djup i sina spänningsromaner som jag verkligen gillar. Det är inte bara så att hon kommer på en story och skriver ner för att endast sälja böcker. Hon tar upp samhällsproblem som hon tycker ligger gömda under ytan och som det pratas för lite om. Man börjar verkligen fundera när man läser hennes böcker och det är underbart. Hon tar upp helt rätt saker i mitt tycke. I denna bok är det stora ämnet mäns våld mot kvinnor, och i detta fall även polisers våld mot närstående. Hon har tagit en historia som hon fick nys om när hon jobbade som journalist och har nu jobbat om den till en roman. Detta skulle alltså kunna vara på riktigt. Det skulle kunna handla om din granne, bästa vän eller till och med...du själv.
Fantastisk bok!!! Borde läsas och rekommenderas varmt! Kan även rekommendera hennes roman Smuts, som är i samma stuk som den här jag just läst. En riktig våldtäktsman är en av hennes fantastiska fakta böcker där hon tar död på en massa myter om vem som kan vara en våldtäktsman. Jag och Erik läste den båda två på vår bröllopsresa och båda fastnade och tyckte den var väldigt bra. Alla borde läsa den och få veta att det inte är farligare att gå ensam i en park än att gå på midsommarfest t.ex. Läs hennes böcker, hon är fantastisk! ;o)

Han krälar!

Idag är jag stolt mamma. Jag har trott att Gabriel inte kommer krypa utan gå direkt. Det är inte för att han är så "gammal" att han borde krypa, utan för att han kan gå i sin gå-stol och han kan stå och gå med oss så bra att jag trott att han aldrig skulle ha tålamod att vara tillräckligt mycket på golvet för att lära sig krypa. Han hatar dessutom att ligga på mage och har alltid gjort det. MEN idag har han krälat framåt på golvet. Och jag ser tendenser till ett krypande. Han har tidigare någon gång lyckats dra sig framåt med händerna, men nu flyttade han benen oxå och typ krälade framåt. Och jag såg riktigt glöden i hans ögon....jag skulle verkligen nå leksaken som låg en bit bort. Sååå kul att se!
Det är inte det att jag inte är stolt andra dagar, det är jag alltid. Men idag är jag det lite extra mycket. =) Han kämpar på och är såå duktig. Han har plötsligt blivit så stor och lär sig så mycket hela tiden. Det händer saker från en dag till en annan. Och han slänger och klänger överallt. Ska ha allt och ta på allt och äta på allt och bara vara överallt på en gång. Intensivt men väldigt roligt oxå!
Men jag inser ju att dom sega dagarna snart är förbi. Faktum är att dom redan börjat försvinna. Sitter han i gå-stolen nu så måste nån kolla honom hela tiden för att annars går han till ungen och öppnar luckan, eller till TV:n och river loss. =/ Så jag har redan fått smakprov. Och känslorna kring det är väl ganska blandade kan jag väl säga. =P
Som helhet har däremot föräldraledigheten tagit en helvändning och gått från att ha varit seg och rätt långsam och ensam till att vara riktigt kul!! Det är kul att vara med Gabriel nu när han lär sig så mycket och jag märker att han tydligt börjar att utveckla en personlighet. Det är väldigt mysigt att gå hemma och vara mamma till världens finaste son nu. Förut längtade jag alltid nånstans tillbaka till jobbet. Nu gör jag verkligen inte det. Tvärt om. Jag vill INTE tillbaka till jobbet. =/ Vilket ju känns supertråkigt för jag vill vilja jobba. Men just nu njuter jag bara av att jag verkligen älskar att vara hemma med skrutten. =) Nu ska han lägga sig alldeles snart, men tyvärr är det Eriks tur så jag får passa på att läsa eller något annat så länge...

Jobbgrubbel.

Hur ska jag få tag på ett jobb här i Stockholm? På något sätt går det säkert, men det ser inte ut att gå så lätt som jag trodde. Av fyra tjänster som jag har sökt har inte fått nån. =/ Och jag vet att man oftast behöver söka mer än fyra jobb innan man får nåt, men nu är det ju så att jag redan är i företaget. Det borde bara vara att flyttas över kan jag tycka. Självklart måste det finnas en tjänst ledig, men när det gör det då....hur får jag dom att välja mig? Det känns som att jag lika gärna ska börja söka mig utanför Systembolaget för att det är lika stor/liten chans att jag får nåt då. Det är sååå jobbigt att söka jobb när jag inte är det minsta taggad på att börja jobba. =( Men jag måste ju tyvärr jobba. Och jag vet att det blir roligt när jag väl är tillbaka. Men pendla till Stenhagen i Uppsala...det håller inte! Men jag vet inte vad jag ska göra om jag inte får nåt. Jag vill inte hoppa in på ett lågt kontrakt igen! Inte nu när jag väl börjar komma upp mot en heltid, i alla fall närmare. Så jag får väl ta ut min semester från mitten av juli och framåt och sen får jag se till hösten. Kan ju alltid söka någon kurs och plugga en termin, men det är väl inte heller vad jag vill. Eller? Ja ja, det blir väl bra till slut hoppas jag. Bara lite jobbigt nu bara.

Skönt slappt.

Jag älskar min "arbete". Det som är min sysselsättning nu för tiden. Ta hand om mitt älskade barn. Det är fantastiskt att se honom utvecklas. I söndags hade jag en dipp, men efter regn kommer solsken och nu har vi superkul tillsammans igen. =) Igår hade vi besök av lite släkt. Det var från min pappas sida. Min farmor, farfar, två fastrar och en ingift farbror. Det var väldigt trevligt. Gabriel blev uppmärkhetsbortskämd, men det är ju bra att några kommer hit och orkar sitta och leka länge med honom på golvet. Det är jag superdålig på. =/ Min svaghet som mamma antar jag. Trevligt hade vi i alla fall. Gabriel fick en sångstund med sin gammelfarfar, en mysstund med gammelfarmor och lekstunder med gammelfastrarna. =) Jag fick en massa trevligt sällskap och socialt umgänge, som det inte är för gott om i mitt "jobb". Men det är variation som gör det som härligt att vara hemma med Gabriel. När det är variation vill säga. För mycket tid för sig själv är hemskt, men oftast är det perfekt fördelat med att träffa andra och vara själva hemma. Klockan är 13:05 i skrivande stund och jag sitter fortfarande i pyjamas. ;o) Vi har slappat i soffan hela förmiddagen. Hunnit äta frukost, sovit en stund båda två, jag har fikat rulltårta och vi har båda ätit lunch. Livet leker. =)

Igår kväll var danskurs för min del. Och det påminner mig om mitt party på lördag. Det ska ju bli det bästa partyt någonsin. Typ. =P Jag måste bara börja planera lite för det. Och det har jag gjort oxå, men måste ordna lite tävlingar. Som gärna ska ha med temat att göra. Så jag ska snart sätta mig och googla på lite sånt.

Min utmaning som förälder just nu är att lyckas ha Gabriel med på mage på golvet. Han kommer aldrig lära sig krypa annars. Han börjar bara skrika outhärdligt efter en väldigt kort stund. Det är ju grymt mycket svårare att leka med saker när man ligger på mage. =/ Sen kan han gå väldigt bra i sin gå-stol nu så då är väl det mycket roligare. Men mag-läge måste vi träna på.

Men nu kanske även jag ska göra dag och klä på mig och borta lite tänder. Eller vad sägs? =P

Hur ska jag veta vad jag vill göra?

Nu var det otroligt länge sedan jag skrev här. Jag vill egentligen ta mig tid att skriva ofta, men det blir inte så. Jag vill ha många läsare till min blogg så att jag får anledning att hålla den intressant och vid liv. Hur gör man det? Mina tankar just nu är mycket kring vad jag vill göra i mitt yrkesverksamma liv. Jag trivs väldigt bra på Systembolaget, men jag skulle nog hellre jobba med något annat. Någonstans där jag gör en medmänsklig skillnad....vad nu det innebär? Jag har så mycket åsikter som jag skulle vilja "förmedla". Experten på att sitta och älta sånt jag tycker är fel är jag själv. Hur påverkar man sin omgivning? Eller mer än så....samhället? Journalist skulle vara lockande, om det inte var så att det verkar vara ett skitjobb där man inte får pengar för att skriva om "bra" saker för det säljer inte. Man måste skvallra. Hur många skulle köpa en tidning och läsa om barn som far illa, kvinnor som blir misshandlade, män som blir nedslagna på väg hem från krogen m.m. Det är sånt vi läser om i kvällstidningarna, men på "fel" sätt. Där rapporteras om sådana händelser men aldrig om bakomvarande orsaker, eller om vad vi ska göra åt det.
Jag blir helt "enkelt" frustrerad när jag hör om barn som blir våldtagna och så kan jag inte göra något för att påverka att det inte ska hända igen. Eller kan jag det? Klart jag kan, men HUR??? Är det politiker jag ska bli? Kanske. Det verkar faktiskt fruktansvärt kul. Men hur?? Det parti jag sympatiserar mest med är för litet för att jag ska kunna ha en chans att kunna ha det som mitt arbete. Jag vill få pyssla med sånt på heltid. Att ha ett annat arbete, komma hem till sitt barn och sen dra iväg och engagera mig flera kvällar i veckan....det håller inte. Eller?
Skriva en bok? Jag kan ju inte skriva. Någon sån kurs jag har aldrig gått. Och hur lätt är det att skriva något som andra vill läsa? Jag har ju urusel fantasi. =/
Plugga? Genusvetenskap skulle ju vara otroligt intressant. Men vad blir jag av det? Kommer inte det leda till ännu mer frustration över hur verklighetens värld ser ut?
Vi får se helt enkelt...jag får ha detta som bollplank och försöka "klottra" lite mer i framtiden. Jag vet att jag skriver det varje gång, men den här gången tror jag på en framtid för den här bloggen. =) Och ja, jag läser gärna kommentarer till mina inlägg. ;o)
Nu är det Eriks tur att ha en timme för sig själv denna söndag. Så nu ska jag tillbringa lite tid med min fantastiska son.Ha det gött!