Erik har nu påbörjat sin överlämningsperiod. Jag är glad att den äntligen är här, men jag kommer vara ännu gladare när han lämnat över helt, för då är han hemma igen. I helgen är han i Bollnäs med hela kontoret och kommer hem imorgon på kvällen så han hinner rösta (EU-val imorgon). Sen åker han till Sthlm på måndag och kommer hem på onsdag och på fredag bär det av till Island där han och Ulrika ska ha deras överlämning. Sen kommer han hem därifrån på tisdagen efter, förmodligen väldigt sent. Så nu har jag en period av rätt mycket tid själv. Dumt nog tänkte jag att Erik skulle vara borta till torsdag så jag har satt upp mig på inventering på onsdagkväll... =/ Förlåt älskling, men jag kan faktiskt inte minnas exakt när du är hemma och inte i huvudet när de frågar på jobbet.
Men men, idag ska jag gå och träna snart. =) Det ska bli skönt! Sen ska jag nog läsa en hel del idag, förmodligen läsa ut min braiga bok. Jag är ganska seg idag, känner mig inte helt pigg. Men det har varit mycket jobb under veckan. Ska nog ha en riktig slö-dag och bara ha det mysigt. Spela tv-spel, kolla på film, läsa bok. Åhhh va myyyysigt. Men det är nog bara mysigt en eller två dagar, sen kommer jag tycka det är jättejobbigt att Erik är borta.
Jag har en liten fundering. Varför händer det aldrig något om inte jag/vi drar igång nåt? Det händer nästan aldrig att jag blir tillfrågad om att hitta på nåt. Blev verkligen jätteglad när Svante frågade om jag ville göra nåt med honom och Bente när Erik var borta förra gången. Kändes kul att någon uppmärksammade att jag skulle sitta själv. Sen är det ju så att många sitter själva nästan jämt så egentligen är det ju inte ett dugg synd om mig. Jag har ju i alla fall min Erik att dela de flesta dagar om året med. Men jag undrar ändå varför aldrig nån hör av sig. Kompisar från gymnasiet som man stod nära då, de tar jättegärna en fika men om JAG tar initiativet till det. Ingen orkar...eller är det så att man inte vill ha med mig? Det vill jag inte tro och tror inte det är så heller. Är det för att jag inte dricker som jag inte blir medbjuden? Man tänker att jag ändå inte vill komma med? Men men, som sagt. Har jättefina vänner och är så otroligt glad för det! Ibland känns det bara som ett jättelass att dra för att få träffas. Men det är ju alltid värt det. Kanske ska jag bjuda hit några ikväll?? ;o)
Vi får se, känner för en mysdag själv oxå....men jag kommer ju ha MASSA sånna nästa vecka och nästa helg. Nu ska jag i alla fall börja med att gå och träna och tänka på kul saker. =)
Ha det gott!!!
Kramar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar