KÄRLEK

3 mars 2011

Hur får du så mycket gjort?

Jag undrar hur andra mammor som är hemma med sina bebisar kan hinna göra så mycket på dagarna. I alla fall låter det som att andra kan hinna en massa hela tiden. Jag är glad om jag lyckas laga middag. Min bebis bara gnäller och gnäller när han blir satt på golvet för att leka själv en stund. Han har nyss lärt sig kräla framåt till saker han vill ha, men är ändå inte nöjd med att vara för sig själv längre än 5 minuter. Och hur mycket hinner man dammsuga på 5 minuter? Nu börjar det t.ex. bli olidligt att sitta här och skriver för att Gabriel har skrikit sedan jag började skriva. =/ Tar jag upp honom i knät gnäller han för att han blir rastlös på två sekunder. Jag orkar inte springa runt med honom hela dagarna. Jag vill också hinna göra vettiga saker...men Gabriel har alltid krävt en massa engagemang av mig sedan dag 1. I sin gå-stol är han hur nöjd som helst, så det är min räddning när det är dags att fixa mat och andra nödvändigheter som inte går att klara sig utan. Städa är däremot väldigt svårt för mig att lyckas hinna med. Och när han kan krypa på riktigt kommer jag inte kunna göra nåt alls längre för då kommer han vara ÖVERALLT.

Hur gör ni andra mammor för att hinna göra annat på dagarna? När barnen sover svarar ni säkert, men Gabriel sover oftast inte så länge. Runt 40 minuter och då gäller det att äta själv för att slippa stress-äta. Hur får ni era barn nöjda med att pyssla själva? Det är olika från barn till barn säkert, men det skulle ju vara skönt att kunna göra nåt annat än ligga på golvet på dagarna. Jag menar inte att jag inte ska leka och vara närvarande med Gabriel. Det ska jag såklart. Jag menar att jag vill båda, kunna få göra saker så jag känner att jag gör nytta. Eller utveckla mig själv på något sätt. Det börjar kännas lite att jag varit borta från arbetsliv i 9 månader nu. =P Det är fantastiskt att vara hemma och jag älskar det verkligen. Men att stå stilla i utveckling gör mig lite knäpp. =P
Som sagt...han är ÖVERALLT och ska ha allt och klättra och lyckas ta allt. Nu måste jag springa och rädda min tidning....hörs.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar