Problem med sömnen igen. =/

Tänk vad man vänjer sig snabbt. Just nu har vi skit-jobbiga nätter här hemma. Gabriel vaknar oftare än vanligt och är mycket svårare att få att somna om än vanligt. Inte så konstigt när han varit dålig och knappt äter och förmodligen är väldigt hungrig. Synd då bara att inget hjälper. Vi erbjuder honom välling, vatten och napp och mys i famnen men inget hjälper. Han gallskriker tills han plötsligt somnar. Så går vi och lägger oss och 5 minuter senare är det skrik igen!! =/ Det var ju inte så länge sen vi kämpa på med nattmål VARJE natt. Nu klagar vi på att behöva ge ett mål. Fast hade det bara varit ett nattmål och sen sov han vidare hur bra som helst så hade vi nog inte klagat så mycket heller. Nu är det ju så att vi springer mer än jag kan minnas att vi någonsin behövt springa till honom på nätterna. Kanske har vi varit bortskämda förut, men även om det är så så är det sjukt jobbigt just nu att orka med dagarna.
Jag har lärt mig en sak sedan jag blev mamma....att jag är en person som behöver mycket sömn. Eller kanske en person inte som är så tålig vad gäller att få sin sömn förstörd. I höstas fick jag sömnproblem och det tog timmar för att somna VARJE gång jag vaknade på natten vilket resulterade i att jag fick lägga mig i ett eget sovrum med iPod i öronen och sova där en vecka. Sedan dess har Erik, min HJÄLTE, tagit det mesta på nätterna och jag har verkligen lärt mig att sova igenom att han vaknar och att Erik och Gabriel drumlar runt i SAMMA rum som jag sover i. Jag sov t.o.m. igenom att Gabriel vaknade. Hur det kunde hända vet jag inte. Hur som helst så är jag tillbaka vid samma problem som i höstas nu efter magsjuka och när jag åter fått ta Gabriel själv några nätter och haft eget natt-ansvar p.g.a. att Erik var i Oslo och sen blev magsjuk. Så nu får jag nästan panik när Gabriel vaknar på natten och kan inte slappna av och ligger vaken en massa på nätterna. =/ Hoppas det vänder snart.
Jag vet att många har det värre med barn som inte sover på nätterna och vaknar mer och längre stunder, men vi är vana vid vårt barn och man vänjer sig sjuuuukt fort! Att gå upp och ge mat förut känns inte alls lika jobbigt som det gör nu eftersom vi psykiskt ställt in oss på att den tiden mer eller mindre är förbi nu.

Gabriel äter lite bättre nu i alla fall. Även om det är marginellt. För en timme sen drack han 200 ml välling utan protest, vilket inte hänt på drygt en vecka att han fått i sig så mycket "mat" utan protest. Och det går att få i honom en iskub med hemmagjord kålrotspuré med massa rapsolja som vi dränker allt med för att han ska få i sig protein och energi. =) Så han är kanske på väg tillbaka till slut. Får se hur veckan fortsätter.
Gabriel är i alla fall samma underbara kille som vanligt på dagarna och vi myser och leker och jag älskar honom så ENORMT mycket!! Min fin-Skrutt!!