Nja, inte riktigt som tur är. Min två killar här hemma har feber. Erik gör inte så mycket väsen av sig, men han orkar ju inte hjälpa till så mycket här hemma, vilket är helt förståeligt. Han har ju feber. Då orkar man inget. Så jag känner mig som en hemmafru från 50-talet som ska pyssla om min män här hemma samtidigt som jag ska sköta om hemmet och se till så att det ser "perfekt" ut. Och nej det där skiter jag i. Jag gör det nödvändigaste. Idag kräver Gabriel väldigt mycket faktiskt! Han sover korta stunder och har runt 39 graders feber och orkar inte särskilt mycket. Jag är nöjd för att han faktiskt äter helt okej. Han har fått i sig välling, vatten, gröt och en halv lunchportion hittills, så det känns skönt! Jag vill inte tillbaka till när han inte åt alls, det var hemskt.
Nu hoppas jag bara att jag slipper bli sjuk och att grabbarna blir friska till på fredag när vi har tågbiljetter till Edsbyn beställda. Jag vill såååå gärna åka upp. Det är kanske sista gången vi lyckas ses alla kusiner samtidigt på länge skulle jag gissa. Det skulle kännas så tråkigt om vi inte kommer iväg på grund av töntig feber....som egentligen inte är så töntigt för feber gör verkligen så att man är helt utslagen tyvärr. =( Men men, vi får hoppas på det bästa!! Nu ska jag sätta mig och kolla på ett avsnitt Lilla huset på prärien med Gabriel och hoppas att han somnar en stund till, för han är dödstrött och orkar inget alls. =(
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar